Måndag
Hej min kära blogg idag igen! Vaknade vid 7 - tiden i morse då dotter Charlie gick till skolan och jag klev upp för att äta frukost med hjärtat i mitt liv!
Solen skiner även idag men det är kallt, faktiskt hela - 19 ute och då vill man inte gärna vara ute, men starta bilen i tid så den får gå ett tag på gården så är den varm och go när jag ska hämta Charlie på skolan och åka in till soc på möte idag....
Få se om det blir som det är tänkt hihi....
Hoppas i alla fall...
För hennes skull....
Ibland inser man inte förrän långt efteråt att det som var fel, att det inte var det och att det liksom inte stämde, och att man måste rätta till det för nån annans skull äntligen...
Att man inte insett vad som hände?
Att man inte såg det som var fel och gjordes fel?
Att man liksom skyddade helt fel människa från det som var ont för nån annan människa....Och anklagade istället alla de som verkligen var helt ärliga...
Jag har svårt idag att lita på vissa, men vissa litar inte på mig heller så en sak har jag lärt mig att jag ska inte berätta nåt för nån som jag inte litar på....
För dom som inte litar på mig kan jag ju inte själv lita på?
Det sägs så mycket hit och dit och alla vet mer om en själv än vad man vet själv tydligen....
Det är väl en djävla tur att alla andra vet det jag inte vet själv för då behöver jag ju inte bry mig heller, för det sköter ju alla andra åt mig och för det man inte vet mår man ju inte dåligt av heller...
Jag är glad attt jag inte visste för tänk om , ja tänk om jag bara hade vetat?
Hur hade det sett ut då, men jag förstår att vissa av mina barn inte kan lita på mig då jag litade på fel person i mitt liv...
Bara tanken får mig att må så illa...
Sen att vissa litar på samma falska person?
Det är frågan det?
Sen har jag gjort lite skolarbeten och skickat in idag på eftermiddagen då jag hade egen-tid med mig själv medans tjejerna ska umgicks med varandra, passade på att göra det när det ändå var så kallt ute så man inte varken kan eller vill vara ute och gå nån promenad....
Kommer sakna min stora kärlek förstås (som alltid då han åker) men man mår så himla bra av att få ha en saknad och längtan till nån man älskar så himla mycket i sitt liv, och då får man desto mer tid sen att rå om varandra på riktigt och vara extra goa mot varandra....
Att verkligen ta vara på tiden tillsammans på nytt....
Annars har jag bara njutit av den här dagen som jag gör av alla andra underbara dagar i mitt liv nuförtiden, och nu sitter jag o ler sådär igen på ett glatt sätt som bara jag kan och tänka på hur bra jag mår och tänker framåt, på allt fint som ska hända och komma snart....
Allt förflutet är borta precis som om det varit en ond dröm på nåt vis som jag har vaknat upp ifrån och har förtängt men som jag nu har förstått att det var ju (bara en dröm) och nu knackar framtiden på min dörr och visar mig den riktiga vägen fram i mitt liv som jag skulle ha haft för länge sen men som jag inte vågat sätta ner foten på och vandra vidare i det fortsatta kalla mörkret på som skulle bli varmt en fin januari dag....
Nu sitter jag här o ser hur arg och besviken min dotter är (ännu en gång) i raden som jag inte vet hur många gånger nu?
Ingenting hjälper och återigen är besvikelsen så stor, så stor hos henne....
Idag sa hon så här till mig :
Mamma jag är så glad att jag har bytt till ditt efternamn, gör det du också fort?
Tänk att man kan ha en sån fin och go dotter, och att man som människa kan förstå det också?
För att förstå måste man ha med-känsla,måste känna tillit från och på nån...
Kommer det nånsin att hända?
Kommentarer
Trackback
