Fredag

Hej min underbara blogg! Nu är jag här igen och friare än vanligt (känns det som)
Fick ett efterlängtat brev på posten igår som jag skickade in för lite drygt 2 veckor sedan och fullföljde någåt som nån annan inte kunde göra eller stå för..(eller det var min dotter som la brevet på lådan så INGEN kan komma o säga sen att det inte var JAG som tog det avgörande beslutet...
Till slutet....
Efter allt som jag har hört och sett efter förra året då jag flyttade till egen lägenhet,så skäms jag för att jag inte har sett?
Har jag varit så blind,att inte ha sett hur jag levt i falskhet bakom ryggen i alla år med både våld och otrohet och mygel med skumma affärer.....
Ja kärleken är ju blind sägs det.....
Jag skulle ha lyssnat på mina barn från början då hade våran dotter vunnit i rätten från början utan tjafs....
Hur kunde jag tro att hon skulle ljuga om nåt sånt.....
Fast jag tycker ändå själv att jag hade förtjänat nåt mycket bättre?
Jag trodde på våran kärlek men från ena sidan var den falsk och betydde ingenting.....
Från min sida var den SANN.....
Att jag inte fattade att du var kär i nån annan under hela vårat förhållande,men en viss MAMMA kanske inte  hade behövt ringa o säga det till VÅRAT barn?
Hur tror du våran dotter kände sig just då?
Hon kände det precis som om hon inte var önskad,men av mig är hon önskad och det bästa som hänt mig och jag älskar henne över allt annat......
Hur kan en farmor göra nåt sånt?
Hon var nog den som önskade att våran dotter aldrig funnits annars säger man inte sånt.....
Skitkärring är vad hon är tycker jag..
Hon som inte ens tagit hand om SITT EGET barn utan kom in i bilden för typ 3 år sen och skulle spela den bästa mamma som funnits någonsin?
Vart var du när han behövde dig som bäst....
Ja det kan man undra.spriten tog över och den var nog viktigatre slulle jag tro....
Jag är så himla glad att du hade din underbara pappa,idag kan jag förstå när jag lärt känna personen lite,lite grann att en människa som du är bara full av lögner,jag skulle lyssnat på mina vänner som såg sen du var liten hur hon inte tog hand om dig?
Mina ögon tåras och jag tycker faktiskt synd om dig...
En sak ska du veta i alla fall.....
Jag älskade dig och jag litade på dig,alltid men du förstörde vårat liv på 3 röda sekunder...
Var det värt det?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0